Om Borrby Biograf

Fakta om föreningen

Org nr: 838800-6069
Juridiskt namn: Borrby Biograf Förening
Adress: Sandbyvägen 4, 276 30 Borrby
Epost: info@borrbybiograf.se

Historik

Borrby biograf var med säkerhet i drift 1919, men annonser har hittats redan från 1917 och då under namnet Borrby Biograf. Man annonserade även 1919 under samma namn. Efter sommaruppehållet byttes namnet till Biografbolaget Borrby.
Byggnaden är en av de äldsta bevarade i Sverige som bara använts för bioverksamhet och där verksamheten fortfarande pågår.

1920-talet

1920 byggde Otto Edvard Ekvall en lokal avsedd att vara biograf.
Han föddes den 14 februari 1870 i Tryde. I sin ungdom tjänstgjorde han som dragon. Han tillhörde den sista kadern inom Rusthållareorganisationen.

Otto Edvard Ekwall - Ada Hermodsson - Torsten Stålhammar

Efter avskedet från militären blev han anställd som stationskarl vid Borrby järnvägsstation samtidigt som han startade en affär i Borrby. Den drev han så framgångsrikt att han kunde sluta som stationskarl och starta biografverksamheten. Han beskrivs som pålitlig, extremt mänsklig och omhändertagande av publiken. Han hade också många personliga vänner.

1930-talet

I intervjuer har Torsten Stålhammar, en tidig biobesökare, berättat:
"Vi hade ju inget annat för oss så vi gick troget på bio två eller tre gånger i veckan. Särskilt kommer jag ihåg Edvard Persson-filmerna. Då var det ringlande köer längs vägen."
"Biljettpriset var 60 öre för en liten och 1,20 för en stor. Minns att handlare Ekvall som kom fram till oss i vestibulen och sa 'Spring och sätt er på första bänken, tysta...' och så fick vi se film gratis."

Nils Borg - barndomsvän med Torsten Stålhammar - arbetade i Ekvalls affär och var en av småpojkarna i vestibulen. 1938 började han arbeta som biografvaktmästare.
"Föreställningen brukade börja klockan åtta. Då var jag därnere på förmiddagen och eldade. Sen började jag en timme innan föreställningen. I och med att jag var föreståndare, så var jag därnere i förväg. Sen stod jag i dörren och tog emot biljetterna."
"Om det var bråkigt därinne så fick man säga till. Det var mest småungarna som kivades om första bänken. Men man var ju själv likadan när man började gå där. Jag minns att det var en som svimmande därinne en gång. Det var då när de visade 'Smygande gift' och de filmerna om könssjukdomar. Han tålde inte att se det."

Den 5 september 1931 visades de första ljudfilmerna på Borrby Bio: "Fridas Visor" och "Flottans lilla fästmö".

Den 29 juli 1936 dog Otto Ekvall och sönerna Karl och Hilding ärvde Borrby Biograf efter sin far.
Den 1 december övertog AB Skånebiograferna biografen i Borrby. Företaget ägde redan biograferna i Hammenhög, Smedstorp, Valleberga, Löderup och Onslunda.
Ada Hermodsson drev verksamheterna, men Hilding Ekvall kvarstod som föreståndare i Borrby. Adas man, Frans, hade ett förflutet som guldgrävare i Klondyke och för pengarna han tjänade där byggde han 1910 en av landets första biografer i Eslöv.

1940-talet

Ada Hermodsson hade långt gångna och ambitiösa planer att bygga en ny biograf. Byggnaden skulle också innehålla ett cafe med tillhörande bageri. Ärendet behandlades och beviljades av Borrby kommun, men planerna sattes aldrig i verket, okänt varför.
Under åren 1946 - 1960 städade Anna Andersson biografen

1950-talet

Nu genomfördes den första moderniseringen av biografen. Under den här perioden visades både nya spelfilmer och journal- och husmorsfilmer.

1955 installerades värme, vestibulen byggdes om och en choklad- och kassakiosk tillkom liksom toaletter. Stolar övertogs från Ada Hermodssons biograf i Höör.
Johan Persson, biografvaktmästare och maskinist, berättar:
"Två tyska begagnade filmprojektorer av märket Ernermann V införskaffades. Vi satte ihop dem så att vi kunde visa alla sorters filmer, även vidfilm och Cinemascope."

Johan Persson - Nya stolar på väg in - Filmprojektorn

1958 tog Borrby kommun över driften av Borrby Biograf. Bion fortsatte sin verksamhet under kommunens ansvar även efter sammanslagningen med Simrishamn 1971.

1970-talet

Bengt Persson, som arbetade tillsammans med Johan Persson på Otto-Verken, tillfrågades om han ville bli maskinist på biografen. Clary Persson, Johans fru, sålde biljetter.
I slutet av 70-talet och en bit in på 80-talet var det Liselott Jönsson (Ceihagen) som sålde biljetter och godis och Ove Blixt som rev biljetter.

1980-talet

1988 startade "Sommarbian" med filmvisningar under juli månad av några filmälskande sommargäster och ortsbor.

1990-talet

1991 lade Simrishamns kommun ner biografens verksamhet. Den ideellt sammansatta Borrby biografförening tog över i oktober samma år. Först ut på programmet var matinén ”Den lilla sjöjungfrun” följd av ”Sova med fienden” med Julia Roberts i huvudrollen som kvällsfilm. Bengt Persson var föreningens ordförande.

Tjugo år senare, den 16 februari 2011, skrev Lena Stadler i Ystads Allehanda:
”När biografföreningen i Borrby såg dagens ljus 1991 fick Bengt Persson sitt livs kick. Den massiva publiktillströmningen gav honom en energi som räddat biografens fortlevnad i två decennier. Men nu byter han bioduken mot den blekingska stjärnhimlen."

Lagom till 20-års jubileet i mars slog maskinrummets dörr igen bakom Bengt Persson för gott. Men historien om biografmaskinisten och Borrby Bio började redan 1973.
En 17-årig Bengt Persson, nyanställd på Ottoverken, tillfrågas av sin verkmästare tillika biografmaskinist om han är intresserad av att lära sig köra film. Det ena leder till det andra och snart är Bengt Persson hemmastadd i maskinrummet ovanför den branta trappan närmast biografens tak.
"Vi visade film på onsdagar och söndagar. Jag har för mig att jag fick en femtiolapp per visning av Simrishamns kommun", minns han.

Sedan dess har Borrby bio löpt som en röd tråd genom Bengt Perssons tillvaro. Söndagarna i det gula huset från 1920 har genom åren satt sin tydliga prägel på familjelivet.
"Jag har sålt och rivit biljetter, suttit i kiosken, städat... Det har varit roligt nästan hela tiden", berättar hustrun Gunnel Persson.

När "Sommarbian" startade i slutet av 80-talet var paret Persson ett naturligt nav. Det var de även när Borrby biografförening bildades med Bengt Persson som ordförande. Den posten satt han på i 20 år med hustrun Gunnel som sekreterare och kassör.
Och det var inte slut där. Bengt återkom som ”halv maskinist” i samband med digitaliseringen av bion 2012.

1993 installerades ett nytt stereoljudsystem av märket Kinotek, som då skulle visa sig vara det bästa på Österlen.

2000-talet

2010 bildades en projektgrupp i syfte att förbereda och genomföra övergången till den digitala eran. 35-mm filmer blev allt svårare att få tag i och småbiograferna på landsorten fick vänta väldigt länge på att få tillgång till kopiorna. Det stod klart att bions överlevnad var avhängigt byte av teknik.

Efter två års intensivt arbete hade gruppen lyckats med finansieringen och i juni 2012 påbörjades arbetet. Den 9 september var det invigning av den nya biografutrustningen. Digitalisering och upprustning av lokalerna kostade 1.000.000 kronor. Bidragande finansiärer var bland andra EU Leader, Svenska Filminstitutet, Sparbanken Syd, Simrishamns kommun samt Färs & Frosta Sparbank.
Nytt ljudsystem och en digital projektor gör att Borrby biograf nu kan visa de allra senaste filmerna nästan samtidigt som de har premiär på de stora biograferna. Sedan 2012 drivs även "Sommarbion" i Borrby Biografs regi.

2013 kompletterades programmet med ett antal direktsända operaföreställningar från Metropolitan i New York och därefter även med föreställningar från National Theatre i London. Lokalen utsmyckades pietetsfullt av Jeroen och Nan Janssen.

Datorstyrt maskinrum - Jubileumsaffisch - Digitala projektorn

2015 fick Borrby Biografförening tillsammans med Kiviks bio ta emot Simrishamns kommuns kulturpris.

2017 firade Borrby Bio 100 år. Den 6 maj valdes som jubileumsdag och fylldes med en hel rad aktiviteter för både barn och vuxna. Film visades förstås också - "Rasmus på luffen" som matiné och "Broarna i Madison county" med Meryl Streep och Clint Eastwood som kvällsfilm.

2020 präglades av covidpandemin som stängde alla kultur-, idrotts- och andra samlingslokaler. När det åter blev möjligt att ta emot publik var det med hårda restriktioner. De första månaderna var antalet besökare begränsat till åtta, vilket i viss mån löstes genom att samma film visades flera gånger.

Först 2022 - efter en lång period med ett publiktak på 50 personer och noggrann spridning av besökarna i lokalen - var det fritt fram att fylla salongen igen. Publikens välgrundade försiktighet innebar att bion inte kunde räkna in fulla hus förrän sommaren 2022.
På hösten kom dessutom det gamla stumfilmspianot från 1898 tillbaka till biografen. Nästan 100 år efter det att det senast användes på Borrby Bio togs det i bruk igen till en Chaplinfilm från 1916.

2023 blev ett succéår med en publikökning på 30 procent samtidigt som biografbranschen i stort bara noterade en ökning med 9 procent. Bions publik såg till att var tredje föreställning var slutsåld. Allt var lika populärt - matinéer för de unga såväl som spelfilmer, dokumentärer, konstfilm och konserter för den äldre publiken.
Det här året startade bioföreningen också ett ambitiöst projekt för att stimulera filmintresset bland unga. Utöver filmvisningar för förskolebarn och skolelever drogs också satsningen Ung film på Österlen igång. Ungdomar från hela kommunen bjöds in att göra egna filmer med en filmfestival på biografen som avslutning sommaren 2024.

2024 noterade bions programsättare att nio av de tio nominerade filmerna till Oscarsgalan hade visats i Borrby. Som en följd av detta instiftades Borrby Bios publikpris för att belöna bions fantastiska publik.

I Borrby biografförening jobbar vi med att dokumentera bions historia. Det kan vara personliga minnen från biobesök, filmer som visats, bioprogram, foton, gamla biljetter eller annat som kan kopplas till bions historia.
Har du någon historia som förknippas med bion är vi jätteglada om du delar den med oss. Gärna genom att du personligen pratar med någon i biostyrelsen eller skickar in en berättelse till info@borrbybiograf.se.